Nellie & Selma

I dag skulle mamma och jag vara hemma och göra roliga saker men i stället har vi bråkat halva dagen. Man skulle kunna säga att jag och mamma tycker olika om vissa saker och att vi tycker olika saker är viktiga.

Mamma tycker det är jätte viktgt att man säger förlåt om man är dum men det tycker minsann inte jag. Idag tvingade mamma mig att säga förlåt, det tog två timmar! Innan de små orden kom över mina läppar hade jag gråtit hysteriskt efter att mamma dragit in lördagsgodis, filmtittande, glassätande, lek med kompisar, studsmattshoppning och ja, allt!! Det gick till och med så långt att vi skulle stanna hemma från Stellas kalas på söndag.

Efter två timmar kröp jag till slut till korset, la handen på mammas knä och hasplade ur mig ett otydligt förlåt. Tänk att det ska ta så i mot att yttra de små orden. Men jag menade det verkligen den här gången för tänk vilken tråkig helg det hade blivit annars!

Kram och god natt, i morgon hoppas mamma på en gladare, snällare och mer positiv liten tjej! Det tror vi pappa också hoppas på för i kväll är pappa på "firmafest" och han lär inte vara på det piggaste humöret i morgon!